onsdag 23 september 2009

räkenskaper

Ekonomiassistent Sara till er tjänst. Nästan? Nåja, betalar åtminstone morfars räkningar varje månad. Har gjort det ett tag nu. Sen mormor blev för sjuk för att kunna sköta det med andra ord. Hur många månader det har gått? Jag vet inte. Men det känns fint att kunna vara till nytta. Och det var skönt att ha någonting redigt att syssla med på sjukhuset idag för en gångs skull. Sudoku och smörgåsar och tystnad och te i plastglas i all ära men det är något speciellt med sifferstämplar. De känns trevliga att väga i handen. Och dunket när de slår ned i bordsskivan är stabilt. Jag tycker om siffror och stämplar och tabeller, det är inte för intet jag absolut ville bli ekonom som fjortonåring. (Att jag sedan ångrade mig någonstans på vägen är en helt annan historia.) Men ja. Tillbaka till ämnet. Tillbaka till Sahlgrenska.

För ja. Ingen mat på sex dagar nu. Och knappt något vatten heller. Vi fuktar läpparna hennes med små svampar och smörjer dessa samt tungan med olja. Det hjälper inte. Hon är inte längre kontaktbar. Ligger mest och skakar. Och ögonen är tomma.

Kommer inte ha möjlighet att gå dit i morgon och det känns inte alls okej.

[...]

Hej tryckt stämning.

Hej över till annat ämne.

Ehm. Kan till exempel berätta att jag är en av de sju Featured Members på XMV för tillfället? Med all rätt, I'm just sayin'. Har gått igenom varenda jävla forumtråd som postats där under mina senaste två inaktiva veckor. Läst varenda informationtext om varenda trist b-skådis som haft någon fånig liten biroll i typ två/tre avsnitt. Tittat på varenda forumpostad youtubevideo. Läst varenda kopierad tidningsartikel. Tittat på alla tillhörande bilder. Men misströsta inte, även jag har mina gränser. Tack gud för det. Ramlade in i en lång informationstext om den båt Reneé O'Connors nya film spelas in på. Wtf? En båt? Xenites behave känner jag. Jag förstår inte upphetsningen. En båt. Tänker att insikten kommer att sjunka in i mig och förståelsen börja knoppa om jag bara upprepar det för mig själv tillräckligt många gånger. Men alltså nej! En båt? Frågetecknen stänger mig ute lika starkt som första gången jag muttrade det. Aight. Det är med all säkerhet fler än jag som står med undrande blickar inför fascination av S.S. Ann Arbor #1. Själv sa jag "palla" och klickade mig vidare till nästa sida. Har skrivit fler forumkommentarer än på länge och känner mig ganska tacksam över XMV's existens i dagsläget om jag ska vara helt ärlig. Det är så himla extremt jävla skönt att bara sjunka in i nörderi och stanna där i några timmar. Helst många. Tänkte egentligen påbörja en massiv utläggning om nörderiets sötma här men vi spar det va, det skulle generera på tok för mycket text och jag är ganska trött. Klockan är tjugo i nio och jag planerar att krypa till sängs inom kort. Det är party all night long här förstår ni! Å andra sidan sov jag enbart fyra timmar natten som var så jag antar att det är välbehövligt.

Hej sömn kom och ta mig?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar